Som hemma fast annorlunda

Här hemma kämpar samerna för sina rättigheter. Motsvarigheten i Australien är aboriginernas kamp för likaberättigande, skriver utbytesstudenten Christian Thörn.

Det första jag möttes av här i Australien var alla trevliga människor, deras direkta vänlighet vad gäller allt från vägbeskrivningar till aktivitetsförslag och det genuina intresset för min bakgrund.
Det slutar snabbt med att man berättat halva sin livshistoria för kassörskan i matbutiken. Människor säger inte bara hej och går vidare, utan har alltid tid några minuter. Livsfilosofin är mer bekymmerlös och jag fick höra kommentaren ”ey, no worries mate” flera gånger när Visa-kortet inte fungerade de första dagarna. Mentaliteten smittar av sig och med alla härliga stränder mitt i staden är det inga problem att slappna av lite extra. Trots detta tvingades jag snart fråga mig själv: blir jag väl bemött tack vare mitt ursprung och utseende eller behandlar australiensare människor olika?

Någon vecka in på min vistelse här råkade jag ha på TV:n den morgon då det utlystes att premiärministern, Kevin Rudd, strax skulle hålla ett direktsänt tal till hela befolkningen. Bilder visades på stora folksamlingar som samlats vid storbildskärmar runt om i landet för att bevittna vad som antyddes vara ett nytt kapitel i Australiensisk historia. Premiärministern följd av oppositionsledaren, Brendan Nelson, gav en offentlig ursäkt å landets och parlamentets vägnar till ”the indigenous people” (aboriginerna).

Precis som samerna har de på många sätt inte haft samma rättigheter som resten av befolkningen och genom historien trängts undan från sina områden. Men ursäkten handlade inte om detta utan om ”the stolen generations”. Under nästan sju årtionden under 1900-talet, stals barn i alla åldrar från sina föräldrahem och sattes hos fosterföräldrar ”för att få ett bättre liv”. Historier vittnar om att många barn inte fick det bättre utan misshandlades eller utnyttjades sexuellt i sina nya hem. Som premiärministern sa: ”Tänk om detta hade hänt oss. Det går inte att förstå för någon som inte varit med om det.”

Efter att oppositionsledaren hållit det andra talet trodde jag att båda talen förmedlat ungefär samma budskap men när reportrar strax efteråt intervjuade åhörare framkom det att många tyckte att oppositionsledarens tal i det närmaste varit ett hån mot de drabbade. Det visar hur svårt det är för mig som utlänning att förstå vad begreppet ”the stolen generations” verkligen innebär. Nu återstår det att se om detta var ett nytt kapitel i australiensiskt historia. Politikerna gav nämligen en rad löften som att exempelvis halvera den förväntade medellivslängdsskillnaden på 17 år som skiljer aboriginer och ”vanliga” australiensare. Man kan bara hoppas de försöker leva upp till sina ord!

Christian Thörn