Lika som körsbär

Det gick ganska snabbt att komma tillrätta i Tokyo. Som svensk känner man sig rätt hemma i anonymiteten och den tillbakadragna livsstilen; en stor distans till andra människor som dock bryts ner snabbt när man delat ett par öl och lärt känna varandra.


Körsbärsblommorna kom tidigt i år. Marknadsföringsapparaten hade som tur var dragit igång en månad i förväg för att se till att alla bunkrat upp med tillräckliga mängder rosévin för sakuraperioden. Tokyoborna var alltså väl förberedda för hanami, de årliga dryckesfesterna under körsbärsblommorna. På sätt och vis påminner det om valborgsfirandet; svala vårnätter i parkerna som ofta slutar i fylla.

Den obligatoriska isbrytarfrågan vid nya möten med japaner var ”Vad tycker du är konstigt i Japan?” och mitt svar var att det konstiga är att det inte är konstigare. När man bott i Tokyo ett tag och skrapat bort det första lagret med de mest uppenbara skillnaderna hittar man rätt många likheter.

Om vi i Sverige tycker att det är obehagligt att prata med en okänd människa på tunnelbanan, så är det inget emot japanernas rädsla för främmande kontakt. Tystnaden i en tunnelbanevagn i rusningstid är slående. Hellre maila med mobilen, spela psp eller låtsas sova än att möta någon annans blick.

Den svenska lagomheten och jantelagen har även den hittat sin överman i Japan. Försök ge en Japan en komplimang och du får en förlägen ström av negationer emot dig. Skräcken att vara den som inte följer med strömmen och passar in i gruppen finns också där. Med tiden lär man sig därför att ”maybe” betyder nej och att det till synes mer positiva ”maybe yes” också betyder nej.

Konstigt nog gick det alltså ganska snabbt att komma tillrätta i Tokyo. Som svensk känner man sig rätt hemma i anonymiteten och den tillbakadragna livsstilen; en stor distans till andra människor som dock bryts ner snabbt när man delat ett par öl och lärt känna varandra.
Självklart kan jag också berätta om sådant som var hysteriskt annorlunda. Jag har blivit intryckt i rusningstrafiksfulla tunnelbanetåg, ätit friterat kycklingbrosk till sakén och funderat över vem som egentligen köper all mangaporr. Tokyo är så fruktansvärt stort att man inte ser var staden slutar ens från toppen av skyskraporna, så självklart finns det utrymme för fler excesser än i den mikroskopiska prick på kartan som är Stockholm.

Tillbaka i Sverige känns min tid i Japan lite som en dröm, eller en saga. Tiden gick så fort och jag har upplevt så fantastiskt mycket. Som alla bra sagor bör även denna avslutas med en klyschig lärdom: Underskatta inte kulturella skillnader, men se hellre till likheterna. Att vara lyhörd och ge och ta är inte bara ett lyckat recept för att lyckas med kärlek, det gäller även för grupparbeten och affärer.

Hannah Gustafsson

Svenska med smak för Singapore

Singapore sjuder av liv. Arbets- och karriärmöjligheterna är goda, de multinationella företagen många. Min dröm är därför att återvända och uppleva Singapore som yrkesverksam, skriver Yonna Henriksson, som nyligen avslutat sin utbytestermin i Singapore.

Att bo och ta del av Singapore och Sydostasien har länge varit en dröm och en av mina av ambitioner. Som utbytesstudent här har mina ambitioner och drömmar dock bara blivit fler.

För mig är Singapore lite av ett förlovat land. Jag har fått en inblick i arbetslivet här och upptäckt att det är ett land i full utveckling med många möjligheter. De flesta multinationella företag är etablerade i Singapore vilket gör att arbets- och karriärmöjligheterna är goda. Människor jag har träffat har fått mig intresserad av att bo och arbeta i Singapore, att leva här.

Likaså är Singaporianerna nyfikna på ett liv ”over seas”. De har också ambitioner och drömmar om att studera eller arbeta i ett annat land. Det känns underligt att deras drömmar är min vardag hemma. När de berättar om sina visioner blir jag rädd att verkligheten ska göra dem besvikna. Å andra sidan är jag inte besviken på deras vardag som är min dröm. Men har vi då samma möjligheter? Tveksamt.

Under min tid som utbytesstudent har jag förstått att det är ett privilegium att vara svensk, åtminstone i min generation. Privilegiet att ha råd att resa och inte hindras av ett traditionellt och mer konservativt tankesätt är inte alla förunnat. Vi svenskar är väldigt vana vid tanken på att åka utomlands. Singaporianska familjer har ett starkare inflytande på individen än vad svenska familjer har. Under min intervju för ett internship här sa intervjuaren att jag givetvis skulle få tid att prata med mina föräldrar. Själv hade jag inte en tanke på att fråga dem om lov att stanna i Singapore, de skulle heller inte förbjuda mig.

För studenterna på NTU finns möjligheten att åka på utbyte till exempelvis Europa, USA, Sydamerika eller Australien. Men när studenterna tagit sin examen håller man dem inom landet för att inte mista den expertis som samhället investerat i. Internationella studenter som gör sin utbildning i Singapore måste efter examen stanna och arbeta för ett singaporianskt företag, ibland så länge som sex år.

Min dröm är att komma tillbaka och uppleva Singapore som yrkesverksam. Jag hoppas att singaporianen med sin dröm om Sverige inte blir besviken på svensk vardag utan kan se det underbara med Sverige som jag själv stirrat mig blind på. Vi svenskar kan behöva påminnas om detta, men samtidigt se nackdelarna och bli bättre. På samma sätt kan jag som utbytesstudent också bidra med något till Singapore.

Sista lektionen är avslutad och av min utbytestermin i Singapore återstår endast tre veckor av final exams. Även här på andra sidan jordklotet kan man känna ”Den blomstertid nu kommer” hänga i luften. Det innebär inte bara att terminen är slut, utan också min Singaporian dream - för den här gången. Det är dags att åka tillbaka vardagen i Sverige, som kanske är någon annans dröm.

Yonna Henriksson

Never judge a book by its cover

"Never judge a book by its cover..." I think it’s safe to say many of us are taught this invaluable lesson from a very young age, and as you grow up you begin to understand that first impressions may mask what actually lies beneath.

While I was still in Vancouver, before moving to Sweden, as I announced to a good Swedish friend of mine my decision to do a year abroad in Uppsala, of all his advice one stood out to me: “Contrary to popular belief, Swedes are not cold Makele, their just a little shy at first… give them time.” So when I arrived, energetic and ready to settle in what was to be my new home, I came with the mentality that I would have to be prepared to really be patient in terms of forming friendships with Swedes, and not mistake their shyness for exclusiveness or the sorts. So I was pleasantly surprised when I arrived and discovered this was not to be the case…

Perhaps it is because Uppsala is such a student town, or perhaps it is the concept of the “nation,” a group of students all belonging to one “student house” in which you attend dinner parties, can play sports with, and get engaged in all sorts of activities. So from the very beginning, it was really easy to interact with Swedes, and each night that we would go out to these nations, you’d see many international students talking freely with Swedes about everything, life back home, the differences in how we party, and there was always a definite curiosity coming from both sides.
Since having arrived here in August, I’ve realized my Swedish friend in Canada did have a point; the Swedes that I have met have tended to be a little shy to begin with. But is has never been long-term. For instance when I joined a football team it really brought this to the surface, as all the girls were a friendly yet a little shy to begin with, but shortly after we were all playing the game laughing, joking around, and week in and out having a good time.

So although I’m grateful that my friend did share with me his friendly advice, I don’t think anyone who’s come here hasn’t caught on with the fact that while you will meet Swedes who tend to be a little quieter or lean on the shy side, it is only a matter of time before they warm up to you. Especially if you are open to meeting new people, the diversity of students studying here in Uppsala are a perfect example that reveal our generation’s curiosity about other people’s experiences, ways, and cultures… which can only bode well for our future.

Makele Saidi

Som hemma fast annorlunda

Här hemma kämpar samerna för sina rättigheter. Motsvarigheten i Australien är aboriginernas kamp för likaberättigande, skriver utbytesstudenten Christian Thörn.

Det första jag möttes av här i Australien var alla trevliga människor, deras direkta vänlighet vad gäller allt från vägbeskrivningar till aktivitetsförslag och det genuina intresset för min bakgrund.
Det slutar snabbt med att man berättat halva sin livshistoria för kassörskan i matbutiken. Människor säger inte bara hej och går vidare, utan har alltid tid några minuter. Livsfilosofin är mer bekymmerlös och jag fick höra kommentaren ”ey, no worries mate” flera gånger när Visa-kortet inte fungerade de första dagarna. Mentaliteten smittar av sig och med alla härliga stränder mitt i staden är det inga problem att slappna av lite extra. Trots detta tvingades jag snart fråga mig själv: blir jag väl bemött tack vare mitt ursprung och utseende eller behandlar australiensare människor olika?

Någon vecka in på min vistelse här råkade jag ha på TV:n den morgon då det utlystes att premiärministern, Kevin Rudd, strax skulle hålla ett direktsänt tal till hela befolkningen. Bilder visades på stora folksamlingar som samlats vid storbildskärmar runt om i landet för att bevittna vad som antyddes vara ett nytt kapitel i Australiensisk historia. Premiärministern följd av oppositionsledaren, Brendan Nelson, gav en offentlig ursäkt å landets och parlamentets vägnar till ”the indigenous people” (aboriginerna).

Precis som samerna har de på många sätt inte haft samma rättigheter som resten av befolkningen och genom historien trängts undan från sina områden. Men ursäkten handlade inte om detta utan om ”the stolen generations”. Under nästan sju årtionden under 1900-talet, stals barn i alla åldrar från sina föräldrahem och sattes hos fosterföräldrar ”för att få ett bättre liv”. Historier vittnar om att många barn inte fick det bättre utan misshandlades eller utnyttjades sexuellt i sina nya hem. Som premiärministern sa: ”Tänk om detta hade hänt oss. Det går inte att förstå för någon som inte varit med om det.”

Efter att oppositionsledaren hållit det andra talet trodde jag att båda talen förmedlat ungefär samma budskap men när reportrar strax efteråt intervjuade åhörare framkom det att många tyckte att oppositionsledarens tal i det närmaste varit ett hån mot de drabbade. Det visar hur svårt det är för mig som utlänning att förstå vad begreppet ”the stolen generations” verkligen innebär. Nu återstår det att se om detta var ett nytt kapitel i australiensiskt historia. Politikerna gav nämligen en rad löften som att exempelvis halvera den förväntade medellivslängdsskillnaden på 17 år som skiljer aboriginer och ”vanliga” australiensare. Man kan bara hoppas de försöker leva upp till sina ord!

Christian Thörn

Exams can be fun...

Abba, Ikea and Pippi Longstocking – this was my vague picture of Sweden before coming here in August. It has changed remarkably since the day of my arrival in Sweden, writes Natalia Pawlowska, exchange student from Poland.

Lund turned out to be a charming university town, where one may have the impression that everything is made for students. Not only is it one of the biggest universities of Scandinavia, but also it welcomes the biggest number of international students in Sweden – all together 130 nationalities. Needless to say - my life of an exchange student proved to be fascinating and exciting.

The first big surprise was my room. I was used to the Polish accommodation standards, which mean small, unappealing three-person rooms. My room in Lund is not only single and en suite, but also big and nice. Another pleasing aspect of Swedish accommodation is the so-called “international corridor”. My twelve neighbors, with whom I share the kitchen, come from, literally, all over the world – twelve countries, five continents. Corridor life is therefore particularly multicultural and very vivid. Regularly one of us cooks his or her national specialties for everybody, and then, with a guitar, set of poker or just a good conversation, we stay up till the middle of the night.

Academic life is also far from what I had expected. I study at the Faculty of Law, which in Poland has the reputation of being time-consuming due to the requirement of knowing almost everything by heart. Therefore, the modest timetable at Lund’s Law Faculty came to me, as well as to most of the other exchange students, as quite a surprise. We can take only one course per term – which leaves us with a total of four courses per year. It was also surprising to see how strongly work in groups and essay writing is emphasized. Neither of the above mentioned was required at my home faculty and accordingly it has been somewhat difficult to adjust. With time though, the Swedish education system proved to be very satisfactory. This is particularly due to the amazingly positive attitude of the lecturers towards the students, which I rarely experienced in Poland.

Even though I already knew how strongly the education systems differ between Sweden and my home country, it was shocking to attend my first exam in Sweden. I could bring all the books, notes and materials I wanted and had all the time I needed. I was required to think, deduce and analyze. It was a nice change from the system I knew - for my Polish written exams I could only bring a pen, the time was short and the questions purely factual. I would not have thought that even exams can be fun…

Natalia Pawlowska

Time management important skill for Swedish students

Going to school in North America, you almost feel the system guides you by the hand: frequent seminars, mandatory lectures, and weekly assignments to check your understanding of the material. Uppsala University couldn’t have been more different, argues Makele Saidi, exchange student in Uppsala.

Moving across the Atlantic may seem like a daunting experience… you always assume there will be differences, but no one is ever prepared for how big the differences will be, how much it will affect you, and whether you’ll adapt well enough to enjoy and embrace the new culture you find yourself in. Having been fortunate enough to have lived in many different countries and attended international schools before moving to Vancouver for university, I knew that university would continue opening new doors for me and allow me to experience cultural differences in how people act, think, and their values in life. So when I decided to move to Uppsala University for my 3rd year abroad, I was excited but even more so curious as to how much it would differ not only from my life at the University of British Columbia, but also how much my lifestyle would change.

Initially, the differences between the educational systems stood out strongly. Going to school in North America, you almost feel the system guides you by the hand: frequent seminars, mandatory lectures, and weekly assignments to check your understanding of the material. There is a lot of work on a consistent basis. Uppsala University couldn’t have been more different. Classes are fewer times a week, and the focus is much more on independent work. Readings and assignments are expected to be done on your own time, which I believe encourages students to be very disciplined in managing their own time.

Even more striking is the schedule format; being used to taking five classes at a time, it has been a welcomed change to have a class per month, which really gives you the opportunity to focus on the subject, complete the exam, and move on. It relieves you of the stressful exam periods we have back home where you are studying for five exams that will all take place within a two-week period. But even with all these differences, there lies a stream of similarities. The work load is very much alike, teachers are approachable and very helpful, and it makes you realize at the end of the day that your university experience, regardless of where you study, is something you share with other students around the world.

The most striking difference has definitely been the change in lifestyle in terms of balancing our finances. A popular topic amongst students coming from all over to study in Sweden, we have found we have to be much more careful with our spending as Sweden is considerably more expensive than many of the places we come from. Be it in restaurants, to groceries, to entertainment, the costs are all considerably higher. However the "nations" lifestyle here helps students enjoy a great social and nightlife while balancing our finances.

Makele Saidi

Different law studies in Sweden

The Swedish students that I have met have no anxiety about getting a job when they leave university, as there seem to be a great system in Sweden that ensures universities and industry/commerce are in close contact. This is very different from the UK, writes Ross Law, exchange student in Lund.

During my time at Lund University, I have always made sure that I get the very best out of my time here. I have therefore learned a lot about Swedish culture, its people, its education and general way of life. Even though I am studying law, which is typically a very demanding degree, I have found that the choice of courses, the hours of lectures and the method of learning is very different compared to Edinburgh. Swedish students are encouraged to discover how they work best, and take courses which interest them most, therefore allowing them to enjoy their studies and get the most out of their time at law school. At my home university we must take compulsory courses for 2 years along with long days sat in lecture theatres and an unhealthy amount of examinations (11 exams last year).

What has been surprising about Lund has been the housing. AFB, a non-profit organisation set up to manage student accommodation provides comfortable, affordable, student housing for both Swedish and exchange students. This means costs are low, approximately a third of the price in Edinburgh, and students are encouraged to interact with a range of people on a day-to-day basis.
Food and drink however is generally much more expensive. I have found myself spending much more on weekly groceries than I would normally do at home. The student "nations" makes partying not as expensive, but the government owned "Systembolaget" means cheap alcohol is hard to come by.

The Swedes themselves are great people. They are often viewed as quite reserved, but once you introduce yourself, they are very open and extremely friendly. Their English is fluent, which only acts to demonstrate native English speakers’ arrogance towards learning a second language. I think that through their many years of study, Swedes enter the job market more mature than their counterparts in the UK, with a greater perspective on the world and more experiences to bring to working life. The Swedish students that I have met have no anxiety about getting a job when they leave university, as there seem to be a great system in Sweden that ensures universities and industry/commerce are in close contact. This is very different from the UK, as often there is an incredible demand for graduate jobs. It is quite often the case that companies will only employ graduates who have worked with them during a summer internship.

I have heard that Swedish springtime is a great time of year, so I look forward to updating you on my experiences soon.

Ross Law